Hemma hos oss…

Vissa har bättre framförhållning än andra.

IDAG fick Tindra en kallelse till audiologen med posten. Hon ska vara där IMORGON klockan 14.00. Passar inte tiden ska den avbokas senast dagen innan, på telefontid fram till klockan 14.00 eller via websidan fram till klockan 16.00 annars ska vi betala straffavgift på 150:-

Men hallå. För det första kanske föräldrarna behöver få kallelsen mer än ett dygn i förväg för att kunna anpassa sitt schema? De flesta har ju ett arbete vid sidan av själva föräldraskapet… För det andra kanske man inte kan begära att alla är hemma före klockan 14.00 för att ta emot posten och hinna avboka innan telefontiden är slut? Nu är måndagar min tidiga dag och dessutom råkade jag öppna posten direkt när vi kom hem så eftersom vi har tillgång till internet lyckades jag avboka tiden med 35 minuter till godo. Hurra. Jag bara undrar hur de tänker. De lär ju få ganska många outnyttjade tider med det här systemet…

Jag kanske behöver tillägga att vi annars är nöjda med vården i allmänhet och barnvården i synnerhet… När vi väl är där.

Ha, där fick dom!

För några dagar sedan fick vi in lite äckliga fruktflugor. Ni vet de där vidriga små krypen man nästan alltid får in i slutet av sommaren och som är så svåra att bli av med. Ena dagen är de tre och nästa dag 30… Jag ställde ett glas med vinäger-vatten-diskmedel på diskbänken och fångade raskt 19 stycken. Jag tömde glaset och gjorde en ny laddning, men den verkade totalt ointressant. Jag rensade fruktfatet, gick ut med den nästan tomma soppåsen, skurade sopkärlen, gjorde rent silen i diskhon… fortfarande inga flugor. Jag gjorde ytterligare en omgång dödsfälla och ställde ett glas brevid den tomma men tydligen intressanta soppåsen och ett brevid fruktskålen. Fortfarande inte en enda fluga. Däremot verkade de nu tappat intresset för den tomma soppåsen, istället cirkulerade alla kring frukten.

Då ställde jag glaset MITT I fruktfatet istället. Ha, där fick dom! På tio minuter fångade jag sju stycken och nu kan jag faktiskt inte se en enda levande fluga. Seger?

Bilden nedan beskriver ganska väl hur mars var… Idag har Isak feber och hostar. Blir alltså minst ett kuvert även denna månad.

Idag började det lukta bränt på väg till jobbet. Det var dock inte på grund av allt för hög aktivitet i hjärnan utan bromsarna på vänster framhjul. Jag tog mig iaf till laxå och ringde genast till verkstan för att kolla om dom kunde fixa detta under dagen. Det brukar alltid gå att lösa men just denna vecka ska visst ALLA byta till sommardäck så det var tvärnobben. Var bara att nödtorftigt smörja upp oket på lunchen och sedan åka hem utan att bromsa. (Jo, det går att ta sig från Laxå till Mosås utan att bromsa. Även om jag fuskade lite med handbromsen.) Väl hemma passade jag på att leka lite med barnen äta och leka lite till. Sedan gick större delen av kvällen åt till att riva isär bromsar och smörja. Passade på att slänga på sommardäcken också. Nu hinner jag nog bara få i mig en macka och ta en dusch. Sen väntar sängen och så hoppas vi att bromsarna funkar bättre imorgon.

Isak kräktes just… blir nog ännu en kul natt.

Nu är jag trött på sjukdomar och allt elände de ställer till med. Det räcker ju inte med själva sjukdomen, det är så mycket annat som dras med. Under denna och förra veckan har följande fått ställas in/skjutas upp:

-Tindras gympa (två gånger)
-Tindras barnkalas -KATASTROF
-Iskas Bollek (två gånger)
-En tur till Farmor och Farfar
-En liten scrapträff (Jag och T skulle åkt)
-Tindras släktkalas -KATASTROF
-En stor scrapträff (Jag skulle åkt. Själv. Och stannat över natten. Årets höjdpunkt.)

Jag är vuxen, jag överlever men ni kan ju gissa hur förtvivlad stackars Tindra är över att ha blivit ”lurad” på alla sina roligheter. Hon har haft en egen kalender över alla kalas och annat skoj under den här perioden vilket förstås gjort förlusterna än mer kännbara. Till råga på allt så jobbade jag 13 timmar just på hennes födelsedag vilket inte heller var någon höjdare. Förutom just tisdagen så har det inte blivit så många timmar på jobb och förskola, barnen längtar efter sina kompisar, jag är begravd under arbete och David är förmodligen ännu mer begravd… Ikväll skulle jag jobbat ikapp men ägnade mina dyrbara timmar åt att försöka lära känna min nyfrisserade dator igen.

Nåja, om alla är friska imorgon så ska jag jobba och barnen till dagis och sedan åker vi till panduro och köper lite påskpyssel. Satsen med vackra glasägg i shabby-chic stil som JAG valde till MIG SJÄLV föll inte barnen i smaken eftersom det var för lite färg och glitter OCH att de inte fick pyssla som de ville. Det var mina ägg. Punkt slut. Dags att kompensera.

Snälla, håll tummarna för att vi slipper fler sjukor nu!

Storebror som höll sig vaken under hela Mello igår kväll och sedan vaknade vardagstidigt är seg.
Pappan som varit uppe med kräkande lillasyster hela natten är seg.
Mamman som legat på övervåningen och lyssnat på ulkandet och sedan tagit morgonpasset är seg.

Lillasystern som varit uppe halva natten mår nu bättre och är hur pigg som helst. Hon är mest sur över att barnkalaset inte blir av och att ingen vill leka hinderbana tillsammans med henne.

Det blir en lång dag.

Idag tog det ”bara” 90 minuter att skotta. Då är det lagom att man kommer ut med bilen. Kommer det mer snö nu så vet jag inte var jag ska göra av den längre. Någon som har en snöslunga över?

Så var det dags igen för lite vabbande. Båda barnen har hostat hela natten. Man får väl dock vara glad så länge man slipper vinterkräksjukan.

Nyss visade termometern minus 26 grader. Inte utan att man längtar en smula till våren.